Undvik att plantera Parkslide i din trädgård och förhindra att den sprids i naturen.
Status i Sverige
I Sverige noterades parkslide första gången förvildad 1909 i Blekinge och Östergötland. Idag är parkslide spridd i södra Sverige upp till Dalarna med enstaka fynd längs kusten upp till Umeå, men finns ännu inte i inlandet.
Parkslide omfattas idag inte av den lagstiftning som rör invasiva främmande arter (EU-förordning nr (1143/2014)) men eftersom den är mycket invasiv rekommenderar Naturvårdsverket att man avstår från att plantera den och försöker förhindra att den sprider sig om man har den på sin mark.
Parkslide utvärderas för att eventuellt tas upp på en nationell förteckning över invasiva främmande arter som kommer att omfattas av olika förbud.
Rapportera fynd av parkslide
Om du hittar parkslide i naturen kan du rapportera in det till Artportalen via:
Skicka med bilder av fyndet.
Hindra spridning av parkslide i svensk natur
Undvik att plantera parkslide i din trädgård och förhindra att arten sprids i naturen.
Parkslide är besvärlig att bekämpa. Det finns idag inga metoder som innebär att man får bort parkslide från sin mark på kort sikt. Vid bekämpning krävs ofta en kombination av flera metoder för att få effekt. En kombination av skördande av växtens ovanjordsdelar följt av täckning med markduk och slutligen täckning med ett 30 cm lager jord eller grus kan möjligen lugna ner växten. Det görs enklast när plantan fortfarande är liten. Undvik grävning och rotkapning då det finns risk att nya skott skjuter upp.
Det är viktigt att tänka på att rengöra redskap och kläder så att det inte följer med växtdelar som kan spridas till andra ställen. Tänk på att det är viktigt att planera bekämpningsåtgärden eftersom en felaktig bekämpning kan leda till att man förvärrar situationen och ökar spridningen.
Växtavfallet bör tas om hand direkt för att undvika spridning. Hantera växtavfallet försiktigt. Det får inte läggas på komposten eller lämnas i vatten, skog eller mark, eftersom det innebär en stor spridningsrisk. Lägg växtavfallet i plastsäckar.
Hör med din kommun om de tar emot växtmaterial från invasiva främmande arter för förbränning vid återvinningsstationerna eller om du kan förbränna dem i din trädgård. Lägg aldrig växtdelar från parkslide i facket för trädgårdsavfall på återvinningscentralen.
Observera att markägarens tillstånd krävs om du vill göra åtgärder på annans mark. Har man ett större bestånd kan det också vara idé att anlita lokala företag som bekämpar invasiva främmande arter.
Läs mer om bekämpning under Frågor och svar nedan.
Möjliga effekter
Parkslide kan konkurrera ut andra växter på platser där den etablerarat sig och kan ibland bilda i princip rena monokulturer. Det förändrar livsmiljöerna för arter såsom groddjur, kräldjur, fåglar och däggdjur som därför kan påverkas mycket negativt.
Parkslide har även negativa effekter på ekosystemtjänster (exempelvis kan områden växa igen så man inte kan promenera där, trädgårdar kan inte odlas längre) och begränsar möjligheten till markanvändning. De kraftiga rötterna kan tränga in i byggnader och vattenledningar, vilket orsakar skador som kan få stora ekonomiska konsekvenser.
Hur kom den hit och hur sprider den sig
Parkslide introducerades i Sverige som en trädgårdsväxt, och har sedan spridit och etablerat sig framförallt i anslutning till trädgårdar och parker. Naturligt sprider sig parkslide vegetativt via jordstammar (rhizom) i marken. Långdistansspridning sker idag främst via flytt av jordmassor, där rhizombitar så små som 0,7 gram kan växa upp till nya plantor.
Hur känns den igen?
Parkslide är en storväxt, 50–250 cm hög, flerårig ört med ett bambuliknande växtsätt. Stjälken är grov, ihålig och något förvedad. Den är ljust grön eller rödbrun, ofta med rödaktiga fläckar och växer upprätt med riklig grenighet. Bladen är brett äggrunda, kala både på över- och undersida och läderartade, 5–15 cm, med tvärt avsatt spets och tvär bas. Den blommar september-oktober med vanligen vita, ibland rosa blommor som växer i glesa, greniga klasar från bladvecken. Parkslide kan förväxlas med jätteslide. Den senare har samma växtsätt men är betydligt mer storväxt, med grövre stjälk och större blad vilka har urnupen bladbas. Jätteslide är också invasiv. Dessutom finns det hybrider av park-/jätteslide (hybridslide).
Hur och var lever den?
Parkslide har ett mycket kraftigt rotsystem. Jordstammarna (rhizomen) i rotsystemet är massiva, ofta 5–6 m långa och kan växa upp till en meter på en växtsäsong. Samtliga delar över jord dör under vintern bort och växten skjuter sedan nya skott från rotsystemet under våren. Dessa skott växer snabbt upp och bildar stammar på upp till 2,5 m, som förvedas något under sommaren. Rhizomen har en förmåga att överleva även när man försöker elda upp dem. Det är svårt att säkerställa att de minsta rotfragmenten bränns upp helt. De behåller sin livskraft under lång tid, troligen flera år.
Parkslide trivs i solöppna miljöer där marken frilagts av något skäl. Framförallt växer den på frisk mark i anslutning till trädgårdar, på annan kulturpåverkad mark samt där jordmassor tippas och transporteras. Arten förekommer också i skogsbryn, ängsmarker, längs åstränder, vägkanter och banvallar.
Frågor och svar om parkslide
Är parkslide förbjuden att odla?
– Nej, det finns idag ingen lagstiftning som omfattar förbud mot parkslide, vilket innebär att man tex får odla och plantera den.
Är markägaren som har parkslide på sin tomt, skyldig att ta bort den?
– Nej, markägaren har ingen skyldighet att åtgärda den eftersom det i dagsläget inte finns någon lagstiftning som rör invasiva främmande arter som förbjuder parkslide.
Vem är ansvarig för bekämpning av parkslide?
– All bekämpning av parkslide bygger på frivilliga bekämpningsinsatser.
Kommer parkslide att bli förbjuden?
– Sverige har enligt EU-lagstiftningen möjlighet att reglera arter som inte är med på EU-förteckningen genom att man tar fram en nationell förteckning. Det pågår ett arbete med att göra detta och parkslide är en möjlig kandidat att föra upp denna förteckning. Målsättningen är att en sådan förteckning finns på plats under 2021. Det är regeringen som beslutar om en nationell förteckning. Hur förbudet kommer att se ut för de arter som tas upp på nationella förteckningen är i nuläget inte klarlagt.
Parkslide från grannens tomt har spridit sig in på vår tomt. Vem är ansvarig att ta bort den?
– Eftersom parkslide inte är förbjuden enligt någon lagstiftning som rör invasiva främmande arter har grannen ingen skyldighet att bekämpa parkslide. Parkslide på din egen tomt kan du ta bort.
Det växer parkslide på mark utanför samfällighetens tomter. Kommunen är markägare. Får vi bekämpa parkslide där?
– Nej, inte utan markägarens tillstånd.
Vi har fått in parkslide på vår tomt efter att grävarbeten gjordes utanför. Vems är ansvaret att bekämpa parksliden på tomten och kan vi kräva att de som gjort grävarbetena bekämpar parksliden?
– Eftersom parkslide inte är förbjuden enligt någon lagstiftning som rör invasiva främmande arter har entreprenören varken något ansvar eller skyldighet att ta bort den.
Hur bekämpar jag parkslide på min tomt?
– Det finns i nuläget inga helt säkra eller bra metoder som fungerar för att helt bli av med parkslide. Man ska vara medveten om att man behöver bekämpa parkslide återkommande i flera år, men är man uthållig och fullföljer åtgärderna över tid så lyckas man i regel begränsa plantans tillväxt och spridning. Man kan hitta många tips på hur man kan bekämpa parkslide om man söker på nätet eller i sociala medier.
En av många bekämpningsmetoder är ”knäck och täck”. Man knäcker stjälkarna genom att man böjer ner dem med handen eller med fötterna så att de går av vid jordkronan och därefter lägger man de ovanjordiska delarna att torka på utlagd plast, en presenning eller en asfalterad yta, tills skotten är döda. Man behöver försäkra sig om att de inte bara är bruna på utsidan av skottet utan även på insidan. Det kan ta ett par månader, beroende på väder och temperatur. Finns det minsta lilla grönt kvar av skotten finns det risk att de gror.
Det kan dock vara idé att vänta med ”knäck och täck” tills plantan kommit upp en bit så att man har ett rejält skott att ta tag i. Den tidiga tillväxten har då också stannat av något. Det finns alltid en risk att plantan reagerar med att skjuta nya skott när man börjar bekämpa den. Denna metod kan möjligen minskar risken att man ”retar upp den” så att den skjuter nya skott. Det är bra att räfsa bort allt organiskt material runt omkring så att man hindrar näringstillförsel.
Lägg sedan presenning eller markduk över det bekämpade området, gärna en bra bit utanför det behandlade området eftersom parkslide kan skjuta iväg sina underjordiska stammar flera meter i värsta fall. Täck sedan markduken med något tungt (20–30 cm grus eller jord) så att den inte reser sig när eller om plantan skjuter nya skott.
För att vara helt säker på att man eliminerar de borttagna skotten är rekommendationen att man lämnar dem till förbränning. Det är viktigt att man transporterar dem på ett säkert sätt, till exempel i (dubbla) säckar så att de inte sprids vid transport till återvinningscentralen. Kontrollera med din kommun att de tar emot invasiva främmande arter och att du får lämna dem som brännbart material. Kontrollera att du också får slänga växtavfallet med materialet i plastsäcken och inte behöver tömma säcken. Säkerställ att du inte har växtmaterial kvar på skor, kläder eller på redskapen för att minska risken för spridning.
För storskalig bekämpning av parkslide kan du i vår metodkatalog för bekämpning av invasiva främmande växter hitta fler metoder och läsa om deras för- och nackdelar.
Har kommunerna formell skyldighet att bekämpa parkslide?
– Nej, de har inte något formellt krav att bekämpa parkslide i dagsläget. Bekämpning bygger på frivilliga åtaganden och det gäller alla markägare, såväl kommuner som privata markägare.
Får man använda kemiska medel för att bekämpa parkslide?
– Naturvårdsverket vill undvika kemisk bekämpning och rekommenderar att man inte använder sig av denna metod. Det kan dock finnas situationer då det kan vara nödvändigt att ta till, till exempel vid bekämpning av parkslide. Viktigt är då att ta reda på vilka regler som gäller. Vid användning av kemisk bekämpning av parkslide är det viktigt att använda det enligt instruktionerna på förpackningen, men även vid rätt tidpunkt för att få effekt.
Kan parkslide tränga in i mitt hus?
– Det finns exempel från Storbritannien på att det kan hända. I Sverige känner vi bara till ett bekräftat fall. Rötterna kan tränga in genom håligheter eller utnyttja redan befintliga sprickor eller skarvar och förvärra dessa. De gör inte hål i solida material som till exempel en väl gjuten betongplatta eller plaströr, men de kan spränga igenom asfalt.
Källa: Naturvårdsverket
JÄTTEBALSAMIN
Jättebalsamin: Förhindra att jättebalsamin sprids genom att slå den innan blomning och frösättning. Kom ihåg att ta bort fröställningarna från området eftersom fröna kan eftermogna. Återkom senare under växtsäsongen och även följande år för att ta bort växter som har grott från frön i marken